Tifo: vad ordet betyder och hur ett tifo går till

Vid större matcher i Allsvenskan möts spelarna ofta av en läktare täckt i flaggor, färg och rök. Det kallas ett tifo, ett arrangemang som supportrar bygger upp för att hylla sitt lag innan avspark. Här förklarar vi varifrån ordet kommer, hur det böjs och vad som faktiskt krävs för att skapa ett tifo som täcker en hel läktarsida.

Vad är egentligen ett tifo?

Ett tifo är ett koreograferat arrangemang som supportrar skapar på läktaren, oftast precis innan matchstart. Det kan bestå av stora flaggor, banderoller, konfetti, ballonger eller bengaler, och syftet är alltid detsamma: att hylla det egna laget och skapa stämning inför matchen. Fenomenet är vanligast inom fotboll, men förekommer även i andra sporter där organiserade supportrar samlas på läktaren.

Ordet tifo används både om själva den fysiska produkten, till exempel en stor målad duk som täcker en långsida, och om händelsen i stort, alltså hela uppvisningen med ljud, rök och rörelse som pågår i några minuter innan lagen springer in.

Varifrån kommer ordet tifo?

Tifo kommer från italienskan, där ordet ursprungligen betydde tyfus eller farsot. Från den betydelsen bildades tifosi, som beskrev någon som var “smittad” av entusiasm för sitt lag, ungefär som en feber. Tifosi är fortfarande det italienska ordet för fotbollsfans i allmänhet, medan tifo på svenska och i internationellt bruk har smalnat av till att betyda just läktararrangemanget.

I svenskan har tifo fått t-genus och böjs som kvitto: ett tifo, tifot, flera tifon, tifona. Hammarbys tifo inför derbyt mot Djurgården är ett exempel på hur ordet används i vanligt tal om ett enskilt arrangemang, medan man också kan tala om tifokulturen som helhet.

Tifons ursprung och spridning till Sverige

Tifokulturen växte fram i Italien under 1900-talets senare hälft och spreds därifrån till resten av Europa i takt med att organiserad supporterkultur blev en del av fotbollen på klubbnivå. Ordet tifosi hade då redan länge använts om italienska fans, men det var när de koreograferade läktararrangemangen blev ett eget begrepp som tifo började användas som en egen term, skild från det bredare tifosi.

I Sverige är tifo idag en etablerad del av supporterkulturen kring Allsvenskans klubbar. AIK, Djurgården, Hammarby, IFK Göteborg och Malmö FF har alla aktiva tifogrupper som regelbundet planerar arrangemang inför stora matcher, med extra fokus på derbyn och Svenska cupen. Stadsmuseet i Stockholm har på senare år till och med dokumenterat tifokulturen kring flera av huvudstadens klubbar som en del av stadens samtidshistoria.

Så ser arbetet bakom ett tifo ut

Bakom varje stort tifo står en tifogrupp, en mindre skara supportrar inom en klubbs supporterkultur som specialiserat sig på att planera och genomföra läktararrangemang. Arbetet är i grunden ideellt och kollektivt: grupperna samlar in pengar, köper in material som papper, färg och plast, och lägger sedan ner ett omfattande arbete på att måla, klippa och montera allt inför matchdagen.

Ett tifo som täcker en hel långsida kan kräva flera veckors förberedelser och dussintals arbetstimmar, ofta i lokaler som klubben eller föreningen ställer till förfogande. Inför särskilt viktiga matcher, som ett derby eller en allsvensk premiär, brukar tifogrupperna dessutom göra särskilda vädjanden om extra ekonomiskt stöd från övriga supportrar, eftersom materialet till ett riktigt stort arrangemang snabbt blir kostsamt.

Tifon bär ibland också ett budskap som sträcker sig längre än ren lagkärlek. AIK:s tifo inför den allsvenska premiären mot Västerås, inspirerat av Asterix och Obelix, var till exempel en kritik mot vad supportrarna uppfattade som den moderna fotbollens undergrävande av föreningsdemokratin, en fråga som hänger ihop med hur svenska klubbar ägs och styrs av sina medlemmar.

Tifo, tifosi och ultras: vad är skillnaden?

Det är lätt att blanda ihop tifo, tifosi och ultras, men orden syftar på olika saker. Tifo är själva arrangemanget på läktaren: flaggorna, banderollerna och den koreograferade bilden som rullas ut. Tifosi är det italienska ordet för fotbollsfans i allmänhet, och används sällan i svenskan utanför sammanhang som förklarar ordets ursprung. Ultras är i stället beteckningen på den mer organiserade och engagerade delen av en supporterskara, de som ofta står bakom både tifon, sångrepertoar och resande till bortamatcher.

En och samma person kan alltså kallas ultras utan att någonsin ha varit med och byggt ett tifo, precis som ett tifo kan skapas av supportrar som inte själva identifierar sig som ultras.

Vanliga missuppfattningar om tifo

En vanlig missuppfattning är att tifo enbart handlar om pyroteknik och bengaler. I praktiken är eld och rök bara ett av flera inslag, och de flesta tifon bygger istället på flaggor, färgade kort som bildar en mosaik, eller stora målade dukar. En annan missuppfattning är att tifogrupperna skulle vara samma sak som klubbens officiella supporterklubb. Ofta samarbetar de, men tifogruppen är oftast en fristående del av supporterkulturen med eget ansvar för ekonomi och planering.

Kända svenska tifon

Flera svenska tifon har blivit ihågkomna långt efter matchdagen. Hammarbys “Stripes”-tifo på Tele2 Arena är ett exempel som ofta lyfts fram i genomgångar av allsvensk tifohistoria, liksom flera av de arrangemang som visats upp inför Stockholmsderbyn mellan Djurgården och Hammarby. Gemensamt för de mest ihågkomna tifona är att de förenar ett tydligt visuellt intryck med ett budskap som säger något om klubben, staden eller ett specifikt ögonblick i lagets historia.

Tifo utanför fotbollen

Även om tifo är starkast förknippat med fotboll förekommer liknande läktararrangemang inom andra sporter med organiserad supporterkultur, exempelvis ishockey. Principen är densamma: supportrar samordnar sig för att skapa en gemensam visuell upplevelse som sträcker sig bortom den enskilda matchen och blir en del av klubbens identitet över tid.